Aktuellt

Senaste Nytt

Bostadsrättsförening skall ta ut moms på hyran av parkeringsplats

Skatteverket har nu kommit med ett nytt ställningstagande där man har ändrat uppfattning om när en parkeringsplats ska anses vara en underordnad del av en momsfri lokal- eller bostadsuthyrning

För att parkeringsplats skall fortfarande vara momsfri, behöver följande villkor var uppfyllda:
• Parkeringsplatsen finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden
• Hyresgästen kan (vid tecknandet av hyresavtalet eller därefter) inte välja bort rätten att använda parkeringsplatsen och därigenom betala en lägre hyra för lokalen eller bostaden
• Hyresgästen upplåter inte parkeringsplatsen mot ersättning i en ekonomisk verksamhet.

Detta gäller inte enbart hyresrätter utan även vid upplåtelse av bostadsrätter, vilket innebär att även bostadsrättsinnehavares parkeringsplatser kan bli momspliktiga.

Den största förändringen är kravet på att parkeringen måste finnas inkluderad i avtalet. För att parkeringen ska vara momsfri ska det inte finnas någon möjlighet för hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren att välja bort parkeringsplatsen och därigenom få en lägre hyra.

I många fall erbjuds parkering som en tilläggstjänst, t ex för bostadsrättsinnehavare, mot en extra avgift. I dessa fall är parkeringen momspliktig.

Skatteverket har valt att ge aktörerna en del förberedelsetid. Skatteverket kommer att – på eget initiativ – tillämpa ställningstagandet från och med 1 oktober 2026. 

Nya 3:12 regler

Riksdagen har beslutat om nya 3:12-regler från 2026. Beräkningen enligt nya regler görs redan från 1 januari 2026, detta innebär att lönerna från 2025 ligger till grund för det lönebaserade utrymmet 2026. . 

Förändringar enligt nya regler innebär bland annat:

> En regel – istället av grundbelopp och lönebaserad utrymme.

> Löneavdrag – istället av lönekravEn regel – istället av grundbelopp och lönebaserad utrymme.

> År 2025 lönerna är grunden för utrymmet år 2026.

> Definition av dotterbolag enligt ABL/ÅRL – istället av inkomstskattelagen

> Tidsgräns är 4 år – istället av 5 år (t.ex. karenstid).

> Kapitalandelskrav är slopad – istället av tidigare 4%

> Ränta på sparat utdelningsutrymme är slopad

> Ränta på omkostnadsbelopp endast över 100 000 kr

> Grundbeloppet, 4 IBB, är ett schablonbelopp som kommer fördelas mellan delägarna utifrån ägarandel. För en delägare som äger andelar i flera företag begränsas det sammanlagda grundbeloppet till 4 inkomstbasbelopp.

Billigare att flytta bundna bolån

Att bestämma sig för att flytta sina bundna bolån till en annan bank (eller lägga om lånen till rörlig ränta) eller om man vill amortera extra på sådana lån, kan med dagens regler bli en ganska dyr affär.

Detta eftersom kreditgivaren normalt har rätt att ta ut en så kallad ränteskillnadsersättning för den tid som återstår av räntebindningstiden.

Beräkningen av ränteskillnadsersättning sker enligt en schablonregel i konsumentkreditlagen som anger att ersättningen högst får uppgå till skillnaden mellan räntan på krediten och den ränta som i allmänhet gäller för bostadsobligationer med en löptid som motsvarar återstående räntebindningstid, ökad med en procentenhet.

Regeringen anser att detta blir onödigt dyrt och föreslår därför (prop 2024/25:97) en ny schablonregel där utgångspunkt för beräkningen av ränteskillnadsersättning bör vara att den återspeglar de allmänna förändringarna i ränteläget under bindningsperioden. Ränteskillnadsersättningen bör beräknas utifrån skillnaden mellan en jämförelseränta när bindningstiden för det bundna bostadslånet inleds respektive när det bundna bostadslånet förtidsbetalas.

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli 2025. De nya bestämmelserna ska gälla även för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om räntan är bunden vid ikraftträdandet ska dock äldre bestämmelser om ränteskillnadsersättning gälla till dess att räntebindningstiden löper ut.

Skattefritt sparande – ISK och kapitalförsäkring

Riksdagen har nu beslutat att de första 150 000 kr som en person har på ISK, kapitalförsäkring och i PEPP-produkt (paneuropeisk privat pensionsprodukt) blir skattefria 2025.

Den skattefria grundnivån utformas så att en fysisk person som innehar ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag (upp till taket) i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.

Riksdagen har nu också beslutat om en ändrad beräkning för när man ska betala skatt på räntan som man får vid likvida innehav på ett ISK-konto. Nu blir det skatt om räntan är högre än statslåneräntan. Enligt beslutet ska den gränsen istället vara statslåneräntan + 1 procentenhet.

Förstärkt konsumentskydd mot riskfyllda lån

För att motverka riskfyllda kreditgivningar föreslår regeringen en del ändringar i konsumentkreditlagen (prop 2024/25:17).

Sedan 1 september 2018 gäller ett räntetak i konsumentkreditlagen som begränsar långivarens möjlighet att ta ut ränta och dröjsmålsränta för högkostnadskrediter. En högkostnadskredit är ett lån med en effektiv ränta som är minst 30% högre än referensräntan (som för närvarande är 4%) och som inte huvudsakligen avser ett kreditköp eller en bostadskredit. Enligt de nuvarande reglerna får räntetaket på en högkostnadskredit inte ha en kreditränta eller dröjsmålsränta som är mer än 40% högre än referensräntan.

Nu föreslår regeringen att bestämmelserna om räntetak i konsumentkreditlagen ska sänkas från 40 till 20% utöver den gällande referensräntan.

Regeringen förslår skärpta regler även gällande kostnadstak i konsumentkreditlagen. Samtidigt med räntetaket infördes även ett kostnadstak för högkostnadskrediter.
Med kostnader menas bland annat kreditkostnader, dröjsmålsränta och inkassokostnader. Genom kostnadstaket kan en konsument förstå vad den totala kostnaden för krediten högst kan bli.

Regeringen förslår nu att kostnadstaket utvidgas till att gälla fler slags krediter. Bostadskrediter och krediter där lånebeloppet inte överstiger två prisbasbelopp (117 600 kr 2025)är exempel på krediter som dock inte ska omfattas av kostnadstaket.

Skatteverket får större möjligheter att fatta automatiserade beslut

Ändringen i skatteförfarandeförordningen innebär att det får ske undantag från när det i underrättelsen av ett beslut ska finnas uppgift om vem som har fattat beslutet.

Enligt de nya reglerna behöver det inte anges vem som har fattat ett beslut när beslutet har fattats automatiskt och avser skönsbeskattning på grund av att det inte lämnats in en inkomstdeklaration, omprövningsbeslut eller beslut om förseningsavgift. De nya reglerna trädde i kraft 1 augusti 2024.